Nya vanor

Hej hej! Det var ett tag sen jag skrev sist och det här med bloggande är ju egentligen inte min grej.. men det här inlägget är en HINT till Frida att hon ska fortsätta blogga om sitt liv borta i USA. Vi hade ju faktiskt en deal ;) Jag bloggar så bloggar du!

I mitt liv är allt ungefär detsamma som senast jag gjorde ett inlägg. Skolan rullar på som vanligt :) Jag har börjat rida en ny häst, Kozz heter han. Det är en äldre arabvalack som jag bara myser och har det kul med, inga krav på prestationer - bara mys och små turer :)

Jag håller även på och läser "Matrevolutionen" utav Andreas Eenfeldt. Den har fått mig att börja förstå så mycket mer om oss människor och vad som händer med det vi stoppar i oss! I och med den läsningen äter jag numera lågkolhydratskost, så som LCHF. I skrivande stund har jag just gjort mitt första blomkålsmos - och det blev supergott! Att jag inte gjort det innan kan jag inte förstå...

Ja mycket mer än så har jag väl inte att säga.. Förutom ett litet meddelande till Frida: kom igen nu du också! ;)

Till next time :)

Vår :)

Nu verkar våren ha kommit på riktigt och det är jag så glad för! Igår var en härlig dag med morfar o kusin, vi var i Åtvidaberg som firade att de fyllde 600 år. Vi gick på museum, kollade på de fina bilar som var på plats och avslutade dagen med fotbollsmatchen Åff-Djurgården. Fotbollsmatchen var det jag såg minst fram emot för jag har inget intresse för fotboll (tycker de är så mesiga som klagar varje gång de trillar) men den här matchen var riktigt härlig! Bra stämning och riktigt bra spelande! Jag kommer definitivt att gå på fler matcher :)
Här kommer lite bilder från gårdagen:
Ha det bäst i vårvädret! :)

Sånt är livet

Igår var en dag med möten hit och dit. Jag fick med mig mycket bra känslor på vissa områden, och på andra områden känns det inte alls bra. Det betyder dock inte att mötena inte fyllde sina syften och att jag inte är på rätt väg, det betyder bara att jag, för en gångs skull, lyssnade på vad jag kände och agerade därefter. Det är inte lätt att göra och jag vet att jag är stark som klarade av det.
 
Det är dock mindre tröst såhär i efterhand när det enda jag vill göra är gå tillbaka i gamla (ohälsosamma) vanor och stänga av mina känslor så att det blir lättare att gå framåt. Men jag vet, jag vet så väl, att om jag gör det så kommer det bli så mycket svårare att hantera i efterhand. För det är så min verklighet ser ut nu, jag hanterar känslor som är flera år gamla och det är mycket svårare att göra nu än vad det hade varit om jag hade hanterat dem där och då.
 
Jag gör mitt allra bästa för att inte stänga ner, för om jag känner fullt ut nu och tillåter mig själv att inte alltid vara på topp så kommer jag desto fortare må bättre! :)
 
 
There’s nothing you could say
Nothing you could do
There’s no other way when it comes to the truth
So keep holding on
‘Cause I know I’ll make it through, I’ll make it through

Lugnet före stormen

Nedan följer en dikt utav Johan Ludvig Runeberg som jag blev introducerad till under en
föreläsning. Av någon anledning känner jag att den säger mig något som jag ännu inte
lyckats förena inom mig själv.

Allena var jag,
Han kom allena;
Förbi min bana
Hans bana ledde,
Han dröjde icke,
Men tänkte dröja,
Han talte icke,
Men ögat talte.

 

Du obekante,
Du välbekante!
En dag försvinner,
Ett år förflyter,
Det ena minnet
Det andra jagar;
Den korta stunden
Blef hos mig evigt,
Den bittra stunden,
Den ljufva stunden.

 

Imorgon kommer vara en lång dag full med tankar, känslor, beslut och
konsekvenser. Den här låten får avsluta detta inlägg, delar av texten känns
väldigt applicerbar just idag.
 
Cause you are the piece of me 
I wish I didn't need 
Chasing relentlessly 
Still fight and I don't know why

Det där lilla

Ibland känns det som att man ska drunkna och då kan man behöva något enkelt att le åt, om än bara för en stund.
 

Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen

Våren känns på gång nu, hoppas att den faktiskt är det! Så här såg våren för två år sedan ut: 
 
Två av finaste tjejerna ute i St Annas skärgård. Jag saknar oss tjejer, vi ses allt för sällan! 
 
För övrigt känns min dag ungefär såhär idag:
 
"Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is"
 
Den känns också lite såhär:
 
"Jag har härjat krig i huset,
jag har härjat krig i mig,
mina ögonlock är tunga nu
snart drömmer jag om dig,
snart drömmer jag om dig."

De är värda det!

Det finns så mycket fint och vackert här i livet och det som jag ser som mitt liv är byggt av minnen och stunder som skett. Bra som dåliga. Jag har haft den otroliga turen att jag har växt upp med djur, på olika sätt. Att ha djur i sitt liv är, enligt mig, något av det finaste man får vara med om under en livstid, om det så bara är för en kort tid. För min del är det mycket tack vare djuren jag lärt känna hittills i livet som jag har hittat min inre styrka.

Djur är underbara och man älskar dem gränslöst, och tyvärr så måste man förr eller senare skiljas åt. Det kan vara på grund av döden eller för att man inte längre har möjlighet att ha kvar sin fina vän i sitt liv, oavsett så gör det lika ont.

Missförstå mig inte nu. Jag skulle aldrig välja bort ett djur, eller ångra att jag spenderat tid i mitt liv med ett djur, bara för att jag vet att oundviklig sorg väntar. Det är värt det alla gånger om! Det betyder dock inte att det inte gör lika ont i slutet, det gör fruktansvärt ont och ibland saknar man sin vän oerhört mycket. För min del har jag haft privilegiet att få katter, hundar och hästar som delar av min familj i olika tider i mitt liv. Några av de fina vännerna finns tyvärr inte längre idag, en del av dem är jag separerad från av andra skäl. Det finns vissa dagar då jag saknar dem allihop mer än andra, och idag är en sådan dag.

Varje djur jag fått chansen att lära känna närmre har alla en plats i mitt hjärta och jag är lyckligt lottad som ändå, på olika grunder, fått spendera mycket tid med flera fina djur. Just nu saknar jag min senaste vän väldigt mycket, Teitur. Det som känns bra i just detta fallet är att anledningen till att vi skiljdes åt inte är döden, nej i detta fall var det bästa för alla inblandade att han fick komma till ett nytt hem där han kunde få den tid och uppmärksamhet som han förtjänar.

Jag vet att han har det bra där han är och jag vet att vi kommer att se varandra igen, trots det skär det i hjärtat när jag tänker på honom och väldigt ofta saknar jag att kunna åka ut till stallet och bara få vara med den som de senaste åren varit en stadig klippa i mitt liv. Han är (och detta vet jag att alla säger om sina djur, för det är SANT) en enormt bra lyssnare, han förstod för det mesta hur jag kände mig och allt som oftast tog han hänsyn till det. Vi tog hänsyn till varandras känslor och åsikter om saker och vi hade en ömsesidig respekt som lät oss skapa en väldigt djup relation. Det är den där kontakten jag saknar allra mest, att kunna titta honom i ögonen och veta att vi har vårt sätt att kommunicera som många andra aldrig kommer kunna vara del av. Vi har våran värld, en värld där det är helt okej att bara stå i varandras närhet i tystnad och ta in varandras dofter och gosa med varandra efter att ha jobbat tillsammans på olika sätt som vi båda är nöjda med. En värld där inga tankar, åsikter eller känslor döms av den andra och det är helt okej att inte vara på topp. En värld där den andra parten i helheten är den enda man vill vara med just då, som är den enda som på bästa sätt kan ge det stöd man behöver just i denna stund.

Teitur var den andra halvan av mig de senaste åren och vi hade både väldigt bra och väldigt dåliga perioder tillsammans. Vi var sällan överens om allt och vi har tagit oss igenom skador och jobbiga humör tillsammans, men endast för att komma ut starkare på andra sidan. Vi har också tagit oss igenom stunder av total lycka och stunder då vi arbetat ihop som en, inte två. Det är stunder som dem som gör allt värt, som skapar den där djupa, underliggande kontakten som ingen annan kan förstå.

Jag saknar dig så det gör ont, men jag är så underbart lycklig att få ha haft dig i mitt liv - du underbara, fyrbenta, röda springare!

Teitur

En lång tid har du varit en konstant mittpunkt i mitt liv där jag hämtat styrka, men nu har tiden då vi ska skiljas åt kommit. Jag kommer sakna dig så det gör ont och det kommer ta lång tid att sluta vara ledsen och istället minnas med ren glädje, men jag vet att den tiden så småningom kommer. Det känns rätt att du nu kan få den tid och uppmärksamhet som du förtjänar och jag känner på mig att allt kommer sluta lyckligt för alla inblandade. Du är den barnsliga, envisa, söta, glada, samarbetsvilliga, röda islandshästen med en enormt stor och komplex personlighet som alltid kommer ha en speciell plats i mitt hjärta! Teitur <3
 

Hello, old friend!

Nu gör jag ett sådant där spontant inlägg igen. Det här med bloggning är nog inget för mig, ändå envisas jag med att försöka!

Vad händer i mitt liv då? Tjae.. skolan är up and running igen, full fart där! Hästeriet har varit lite slow senaste tiden då jag haft fullt upp och hästen inte heller varit i den bästa formen. Snart är vi dock på fötter igen :) Har faktiskt lite på G på den fronten, men avvaktar med mera info tills allt är set in stone ;)

Förutom skolan och hästarna så blir det inte mycket mera roligt. Lite umgänge med vännerna kläms så klart in, men ibland önskar man att man hade mer tid, och framför allt ork, till mer av den varan. Misströsta inte! Bara 4 år kvar av studier. Som blir mer och mer avancerade för varje termin... Nörden i mig älskar skolan och älskar ju mer vi går in på djupet, men min trötta kropp och själ säger ständigt emot.

Tills mitt nästa inlägg (någon gång i den avlägsna framtiden...), ha det gott och var lyckliga! <3

Jag är visst inte så bra på det här..

Hej alla! :) Jag är inte så bra på att komma ihåg att blogga.. Har dessutom inget spännande att blogga om :P

Livet rullar på, jobbar nu under sommaren och till hösten fortsätter min utbildning. Jag är väldigt peppad då vi ska till England i två veckor!

Förutom skolan är det självklart fortfarande Teitur jag är ute på äventyr med ;) Vi var nyligen o tävlade en V5 och ska göra om det i Augusti igen, hoppas på att ta oss vidare till final ;) Den gångart som var vår svagaste sist var skritten, han var lite spänd. Vi ska jobba på att få lite bättre tramp i skritten och lite bättre form i tölten, sen har vi kommit så långt jag just nu kan önska! Aja, nog med hästpratet ;)

Hoppas alla ni har en så underbar sommar man kan ha i detta tråkiga väder.. Kram :)

VFU

Hej bloggen!

Jag har snart avslutat första veckan på terminens praktik. Den här veckan slutar ju redan imorgon eftersom det är långfredagen den här veckan. Praktiken fortsätter sedan efter lovet en vecka till.

Att vara på VFU är väldigt roligt och det är kul att göra något på riktigt och inte bara i teorin. Den här VFUn blev jag dock placerad på Ljunkans Pedagogiska Verkstad så därför är jag inte med på några riktiga lektioner. Det är alltså mycket annorlunda från hur lärarjobbet egentligen ser ut och går till.

Till VFUn hör det också till att man skriver rapport och sedan läser alla andras rapporter och ställer frågor till dem och analyserar. Det är när man sysslar med sådana saker man blir påminnd om att man faktiskt går på universitetet fortfarande! ;)

Talk to you later, alligator! :)

Utveckling

Tävlingen i helgen gick toppen! Teitur var guld värd. Han skötte sig ypperligt hela dagen och gick betydligt bättre än förra året. I fyrgången räckte det faktiskt till en rosett! :D Vi har kommit så långt Teitur o jag <3

Vecka 14-16 har jag praktik på Ljunkan, skönt att det blev i Linköping den här gången! Gud vad kul det ska bli med praktik :D Jag har längtat massor o snart är det dags.

I övrigt tickar livet på. Nu är det sommartid och med den kom det nått som påminner om sommarvärme? Härligt! Nu hoppas jag bara att det inte slår om och blir kallt igen..

Emma

Let spring in!

Under dagarna som varit har jag tvättat bilen utvändigt, städat den invändigt och bytt till sommardäck. Nu lyser det vårtider om hela min bil! :) Det skulle bara våga komma snö....

Jag har även påbörjat vårstädningen av rummet och garderoben. Alla vinterkläder o skor ska in på vinden och vårkläder och skor är välkomna fram! Imorgon står fönsterputsning på schemat.

Större delen av dagen imorgon går däremot åt till att packa utrustning i stallet och putsa upp allt inför tävlingen på söndag! Jag är nervös men jag längtar också. Det är så kul med äventyr! :) Jag var ute en runda i kvällssolen idag och kände igenom pållen. Han är full av vårkänslor = han busar och diskuterar allt! Jag får vara lite extra bestämd, men också lite överseende. Han har ju så mycket vårkänslor nu som han verkligen inte vet var han ska göra av, då är det inte alltid så lätt att hålla sig i skinnet ;)

Over and out

Känslor all over the place

Läste precis Fridas senaste inlägg på hennes blogg (http://fridaalundmaark.blogg.se/) och ju längre i texten jag kom, desto mer kände jag hur mycket jag saknar henne! Vid pusshejses i slutet av inlägget fick jag tårar i ögonen. Det börjar sjunka in nu att jag jag inte bara kan lyfta telefonen och bestämma en date 20 minuter senare.. Nej, nu har vi en hel värld i mellan oss. Varför måste vi leva på en så stor planet???

Avundsjuk är jag också! Frida förverkligar sina drömmar medans jag jobbar på för att någon gång (om sisådär 1000 år) få påbörja min dröm som lärare. Jag saknar den tiden då allt var enkelt. Haha, som om det funnits en sådan tid? Oavsett var i livet man befinner sig känns det alltid som att det var lättare förr, eller som att det kommer bli lättare framöver. Vi människor är verkligen en ras som aldrig bara kan vara nöjd och njuta av livet! Jag ska försöka lighten up och put a smile on my face :) Sanningen är att jag vet att jag har tur som lever ett så pass bra liv som jag gör. Jag kom in på den linjen jag ville och på min fritid får jag hålla på med det jag älskar - hästar! Egentligen är nog livet precis lagom mycket komplicerat. Det kanske skulle bli tråkigt om det var enklare?

Pusshejses!

Top Gear Live

Jag vet att jag inte uppdaterar ofta, men som jag sa från början så uppdaterar jag inte kvantitativt utan kvalitativt ;)

Det har inte hänt så mycket i vardagen sen sist jag skrev här.. Jag går mest omkring och är lite sådär smånervös inför en tävling som jag och Teitur ska vara med i på söndag. Håll tummarna för mig då!

Något väldigt roligt som hänt är dock att i fredags var jag på Top Gear Live med Lina. Det var awesome! Ord kan inte beskriva, så här kommer lite bilder och videos som gör:
















I hope you enjoyed that, because so did I! ;)
RSS 2.0